Har man tagit sig till Gdansk så är ett besök på Solidaritetsmuseet och det gamla skeppsvarvsområdet obligatoriskt. 

Jag minns så väl hur jag hörde det pratas om Lech Walesa på radion när jag var liten och hur han 1983 fick Nobels fredspris för sitt arbete för demokratisering av Polen, men inte själv vågade åka till Oslo för att ta emot priset av rädsla för att inte släppas in i Polen igen. 1989 genomfördes Polens första demokratiska val och Lech Walesa blev året efter landets första icke-kommunistiske president.   

Monumentet över de fallna arbetare år 1970 står utomhus och består av tre gigantiska ankarprydda kors samt olika minnesplattor samt den original-porten in till skeppsvarvet. 

Solidaritetsmuseet ligger precis bakom monumentet och när jag var där så var det gratis inträde, men av informationen jag såg så tror jag att det var för att det var off season. Museumsbyggnaden var verkligen fascinerande och den permanenta utställningen var ganska stor med både mycket att läsa och att se. Helt ok museum; jag var där inne uppskattningsvis med halvtimme. Tillsammans med 800 barn, museet verkar vara ett populärt utflyktsmål för skolklasser. 

Det tar 10-15 minuter att gå från gamla stan till varvet och museet. Vägen går förbi en saluhall inhyst i en fin byggnad, den gamla kvarnen som är en sevärdhet, över en mysig liten å, förbi en fyra-fem kyrkor och precis innan man har kommit fram så finns Gdansk största galleria Madison i fall shopping skulle vara av intresse. 

Kuriosa; självklart heter Gdansk flygplats Lech Walesa.