När Maxime och jag för fem år sen hade planerat en treveckors båtluffar semester (med resväskor, inga hippiesäckar, och riktiga hotell) så kom vi inte längre än till Kreta innan Maxime insjuknade i körtelfeber och fick ligga tio dagar på sjukhus. Det som skulle bli en massa grekiska öar blev i stället ensam semester för mig tio dagar i Chania. Maxime på sjukhuset var så sjuk att de första åtta dagarna är bara ett enda töcken för henne.
Chanias gamla stadsdel är väldigt fin och uppgtbbd kring den gamla hamnen, men lite tråkigt blev det att gå omkring tio dagar själv varje kväll. Till historien hör också att jag inte är särskilt förtjust i att gå själv på restaurang. Dagtid och på stranden tycker jag inte alls det är någon fara att vara själv, så det var inget problem. Det större problemet dagtid är att stränderna i Chania inte är särskilt fina; de är att jämföra med stränderna i Stockholm. Smala och med brun sand och grumligt brunt vatten. Det fanns finare stränder att åka till en bit bort, men eftersom Maxime var så sjuk så ville jag inte åka så långt bort.
Chania på Kreta

Chania på Kreta

Chania på Kreta

Chania på Kreta

Chania på Kreta
Balkongen som tillhörde vårt rum

Chania på Kreta
Ägaren av hotellet och Maxime den dagen hon kom ut från sjukhuset


Chania på Kreta
Chania på Kreta

Chania på Kreta

Chania på Kreta

Chania på Kreta

Chania på Kreta