Januari/februari 2011 var vi på Sri Lanka tillsammans med min syster Christiane, dvs Maximes moster. Det var en tre veckors charterresa för Maxime och mig, medan Christiane var tvungen att jobba och åkte hem efter två veckor. Vi hade satt ihop resan så att vi fick med oss tre orter under denna period; mao en vecka per ort. Första veckan var vi i Hikkaduwa.


Hela Hikkaduwa ligger på ett område om ca fem kilometer längs kusten. I norr ligger gamla Hikkaduwa med hamnen samt både tåg och busstationen, i mitten ligger alla hotell, resorter, restauranger och barer och i söder ligger ett fåtal hotell samt lokalbefolkningens bostäder. Det roligaste är att bo i området där allt händer; Hikkaduwa är inte ett resemål där man ska undvika de mest exploaterade områden av rädsla för att träffa på grannen.

Hikkaduwa är ett supertrevligt ställe med lagom mycket turister och bra mix mellan lokala och turister, inga 12-våningars hotell men ett fåtal två- till trevåninga resorter finns. Det finns en mängd restauranger/barer längs stranden och många av dem har också ett hotell/guesthouse över restaurangen. De flesta restauranger har också gratis solsängar att låna ut, och det förväntas då att man äter lunch på restaurangen. Och det finns alltid solstolar för alla, så ingen idé att gå upp i ottan och paxa solsängar. Vilket ju alltid är ”förbjudet” att göra i alla fall…

Orten är känd för sina vågor och är ett mecka för surfare. Det finns surfare från hela världen där, men också många surf-lankesare med blonderat hår. De är supersöta med uringula slingor i det svarta håret… Dock är det inte så att surfarna tar över hela orten. Det som är det bästa med Hikkaduwa är blandningen mellan lokalbefolkningen och turisterna, och mellan charterturisterna/familjerna på resorterna och surfarna/backpackerna på de billiga guesthousen. Jag kan inte tänka mig att några som var där var missnöjda med att det endast var familjer, endast var backpackers eller liknande. Bra mix mao.

På dagarna låg vi alltid på Drunken Monkey; bra läge på stranden, god mat och fantastiska fruktjuicer/lassis. Kvällstid testade vi olika restauranger varje kväll, alla hade god mat men jag kommer tyvärr inte ihåg vad de heter. Efter maten satt vi antingen kvar eller gick till Why Not som hade båda bord på stranden, en eld på stranden och platser där man kunde halvligga på en massa kuddar med låga bord och där alla på kvällarna uppdaterade Facebook på sina iPads. Det fanns förresten WiFi på nästan alla hotell o restauranger så inga problem att föda de hemma med bilder.

Vi älskade verkligen Hikkaduwa alla tre, och rekommenderar alla att åka dit innan det poppar upp 12-våningshotell. Det är ett av de ställen jag har varit på som jag har tyckt bäst om Maxime o jag gillade stället faktiskt så mycket att vi återvände mot slutet av resan.

Varje eftermiddag hjälptes alla på stranden att dra upp dagens skörd från havet.
Det tog ca 30 från de började till fisken var uppe.

Får det vara en Gin Pizz?

En nöjd Christiane och en boa

Strandbaren Drunken Monkey. Vårt stamhak i Hikkaduwa

Gratis WIFI fanns överallt; också på strandbarerna
Stället Why Not? där vi ofta hängde efter middagen
för att surfa och posta alla strandbilder