Tibidabo är namnet både på en höjd i Barcelona samt nöjesparken som ligger på toppen av höjden. Nöjesparken är av den gammaldagsa sorten och öppnades 1901. Första årtiondet präglades parken mest av teleskop, skjutbana, bowling och restaurangen men redan under 1910 och 1920-talen var pariserhjulet, flygplanet samt den hängande banan på plats.
 |
| Nöjesparken och utsikten sett från kyrkan Sagrat Cor |
 |
| Karusellen och kyrkan Sagrat Cor |
 |
| Pariserhjulet kvällstid |
Nöjesparken har sex olika plan och den översta är det gratis inträde till, det är också här ingången är och sen får man jobba sig neråt. Kostnaden för inträde till de övriga planen är ca €30 och vi skippade detta då det var utsikten och de gammelsagsa åken vi var där för att se. Vad vi förstod så är övriga parken en kombination av gammaldagsa och moderna åk; berg- och dalbanan SkyWalk öppnade 2000 och det finns också en vattenbana.
 |
| Karusellen och kyrkan Sagrat Cor kvällstid |
 |
| Den hängande banan |
Barcelonaborna ville inte vara sämre än Parisborna, och önskade sig också en monumental kyrka på en höjd över staden, inspirerad av Sacré Cæur i Paris. Med vad jag tycker är en bra dos ironi så fick Tibidabo-kyrkan namnet Sagrat Cor, vilket har precis samma betydelse som Sacré Cæur har på franska; nämligen heligt hjärta. Sagrat Cor är påbörjades 1915 och stod färdig 1951 och uppfördes i nygotisk stil med två monumentala trappar upp till en platå. Högsta tornet avslutas av en Jesus-staty. Mellan monumentaltrapporna, som för övrigt är gjort i sten från Montjuic, finns ingången till kyrkans krypta som är i storlek med kyrkan ovan och som också är dekorerad som en kyrka i stället för som brukligt ett litet kapell eller mörk katakomb. Wikipedia har fina bilder på Sacret Cor från fågelperspektiv.
 |
| Karusellen med kvällsbelysning |
 |
| Pariserhjulet |
Jag var på Tibidabo efter lunch med Viveca och vad vi både trodde skulle bli ett entimmesbesök blev ett fyratimmarsbesök; vi tyckte både att det var helt fantastiskt där uppe. Sen åkte Viveca hem och Maxime kom ner till Barcelona och eftersom jag var sugen på att uppleva Tibidabo också kvällstid så blev det ett till besök.
 |
| Åket flygplanet från 1910; används fortfarande |
 |
| Pariserhjulet kvällstid igen |
För att ta sig till Tibidabo åker man först linje L7 från Catalunya till ändhållplatsen Av Tibidabo. L7 tillhör ett annat bolag än metro-tågen men det går att åka med metro-kortet och ser ut som en metro. Sen kan man åka den kända blå spårvagnen El Tramvia Bleu uppför gatan Avendia del Tibidabo med alla vackra och maffiga villor. (Det är för övrigt här don Gustavo Barceló bor i en magnifik villa med sin dotter Clara i bokens Vindens skugga). Dock är ofta kön till spårvagnen lång och den är halvdyr. Vårt tips är att gå 30 meter förbi spårvagnens hållplats och i stället ta buss nummer 196 som går samma rutt som spårvagnen, är utan kö och gratis med övergång från L7-tåget. Sen är det dags att åka bergsbanan upp till toppen av Tibidabo. Här kan det vara lång kö till biljettluckorna. Gå förbi biljettkön till biljettautomaterna, köp biljett där och gå genom spärren och in på bergsbanan. Gör detta även om de som står bredvid kön i färgglada kläder och jobbar för hop on-hopp off-bussarna säger att biljettautomaterna bara fungerar som tilläggsbetalning för de som har hop on-hop off-pass. De ljuger; automaterna fungerar för alla.
 |
| Karusellen |
Låter det svårt och långrandigt att ta sig från centrala Barcelona till Tibidabo? Vi håller med om att det låter så, men det er enkelt och går snabbt. L7-tåget tar knappt 10 minuter och går varje 10 minut, buss 196 tar drygt fem minuter och går ofta. Bergsbanan tar fem minuter, men här kan det som sagt vara kö. Första gången jag var där så var det ganska lång kö till biljettluckan, andra gången var det ingen kö alls ca kl 19. Alla byten ligger precis bredvid varandra. Båda gångarna valde vi att gå ner för att se på alla vackra villorna i stället för att ta blåa spårvagnen/buss 196. Att gå upp rekommenderas dock inte då det är ganska brant uppförsbacke hela tiden.
 |
| Utsikt över stan kvällstid |
 |
| Berg- och dalbanan SkyWalk |
Av Tibidabo, där man byter från L7 till blåa spårvagnen/buss 196, ligger 10-15 minuters promenead från metrostationen Vallcarca som är en av två möjliga stationer för att ta sig till Park Güell. Tibidabo och Park Güell kan med andra ord med fördel enkelt kombineras och man kan se från den ena till den andra.
