Under semestern till Miami i julas lästa jag boken Brobyggarna av Jan Guillou. Boken, som är fiktion men verklighetsinspirerad, handlar bla om en norsk ingenjör utbildad i Tyskland som lyckades bygga flera svåra, på gränsen till omöjliga, broar och tunnlar på Bergensbanan i Norge under åren efter 1900. Jag tyckte boken var så intressant och inspirerande att jag övertalade Maxime och syster Christiane att vi tre skulle ge en resa med Bergensbanan och Flåmsbanan för alla fyra till vår mamma/mormor Brit i födelsedagspresent när hon fyllde år i februari. Precis som när man är barn; man ger bort det man själv vill ha!

Bergensbanan går från Oslo till Bergen över högfjällsplattån Hardangervidda med högsta punkten 1222 meter över havet och räknas som en av världens vackraste järnvägssträckor. Ungefär halvvägs finns stationen Myrdal och ner från Myrdal till Flåm vid Aulandsfjorden går Flåmsbanan som är ca 2 mil lång, tar ca en timme att åka och har en fallhöjd på 864 meter, vilket gör den till en av världens brantaste järnvägar. 

Flåmsbanan
Bild lånad från kulturverk.com
Flåmsbanan är en av Norges största turistattraktioner och den finns att köpa som en del av paketet som heter Norge i ett nötskal. Man åker då morgontåget från Oslo till Myrdal och är framme vid lunch. Sen kliver man ombord på Flåmsbanan som tar ca en timme med flera stopp för att njuta av utsikten. Framme i Flåm har man möjlighet att se sig om lite i orten innan man åker båt två timmar på vackra Näröyfjorden och anländer i Voss för att igen kliva på Bergensbanan och åka till Bergen. Väl framme i Bergen kommer min mamma och jag att stanna i två dagar medan Christiane och Maxime vänder i Voss och är tillbaka i Oslo vid 23-tiden. Dock har vi valt att boka exakt samma resa som den som ingår i Norge i ett nötskal själv och får hela kalaset ca 40% billigare än paketpriset.

Postkort from 1950-talet men vagnarna hade samma utseende
 när familjen Löfblad Sunde besökte Bergen sommaren 1978.
Bild lånad från transpressnz.blogspot.com
När jag var sex-sju år så hade jag en helt sjuk fascination för Bergen, som kom från ingenstans. Jag hade ingen släkt där eller vänner som kom därifrån och hade aldrig varit där. Jag hade tom intresse för fotbollslaget Brann som kom från staden; jag som var, och är, helt ointresserad av sport och synnerligen fotboll. Sommaren när jag fyllde sju år och skulle börja i första klass lyckades jag tom att tjata mig till att hela familjen skulle åka till Bergen på bilsemester. Jag vet fortfarande inte om vi åkte för att min mamma och pappa tröttnade på mitt tjat, om de lät sig charmas av att deras lilla dotter önskade något så stärkt eller om de helt enkelt tyckte att det var en bra idé att åka dit. Åkte gjorde familjen i alla fall.

(När vi några år senare skulle på vår första charterresa så gjorde jag ungefär det samma. Jag älskade en halvfabrikaträtt från Knorr som het Spagetti Siciliana (med pastahjul, vilket var ganska ovanligt tidigt 80-tal). Mina föräldrar hatade halvfabrikat och oftast fick jag laga min Spagetti Siciliana själv eller min mamma gjorde den under pistolhot från mig. Rätten gjorde att jag ville till Sicilien och äta mer liknade mat och jag fick genom detta också!)

Hemläxan första skoldagen
Flöibanan är en bergsbana som går från centrala Bergen upp till berget Flöyen (japp, berget med y och namnet på banan med i). Det finns en blå vagn vid namn Blåmann (efter den norska barnvisan med samma namn) och en röd vid namn Rödhette (Rödluvan). Flöibanan gjorde så stort intryck på mig att när vi efter första dagen i första klass fick rita vad vi ville i hemläxa till nästa dag så valde jag att rita Flöibanan från fågelperspektiv.

Sammanfattning av ett långt inlägg: Detta blir semestern med tre banor i en smäll; Bergensbanan, Flåmsbanan och Flöibanan,! Och ja; mamma/mormor Brit blev väldigt glad för presenten.

2 KOMMENTARER

  1. Denne turen tror jeg blir HELT fantastisk! Dette er virkelig noen av de flotteste stedene i Norge, og dersom du er heldig med været blir nok reisen magisk.

    Ha en riktig god tur! 😀

  2. Ja, väret er en helt avgjörende faktor. Jeg ville egentlig ha flere aktuelle datoer i juli vente til siste liten med å bestemme så vi visste at väret skulle bli bra. Dessverre ble det vanske lig bara å finne EN dato som passet oss alle fire, så mitt forslag gikk ikke.

    Vi får helt enkelt håpe på det beste. Både Bergensbanen og Flåmsbanen er nok ganske så trise i regn og tåke, skulle jeg tro.

Comments are closed.