Första dagen på Koh Mook undrade Christiane och jag över vad alla spåren i sanden som såg ut som cykelspår var, men vi fattade ganska snabbt att det var krabbor e.l. Under middagen samma kväll (på stranden) gick en man vid grannbordet i väg och kom tillbaka med en ganska stor eremitkräfta och polletten trillade ner.

Jag tyckte detta var jättekul. Dels har jag faktiskt aldrig sett en levande kräfta, dels är eremitkräftorna spännande eftersom de adoperar övergivna snäckskal och pressar in sin känsliga bakdel i. Efterhand som kräftan växer får den byta ut snäckskalet. Vissa var ganska stora som den på bilden under, medan andra var så små att man undrade om det faktiskt var ett fyra-fem mm skäckskal som rörde på sig eller om det bara var lite skräp som blåste med vinden.



 

 

Dessa små krabbgjorda pärlor gjorda av sand i samband med att de gräver ut sitt hål i sanden
har jag sett massor med gångar, men slutar aldrig förundras över hur fint det ser ut i alla fall

 
Denna ödla höll till på vår bungalows trappa halva semestern. Den var inte så stor men den väste faktiskt riktigt högt när
vi kom nära den och ett jättegap hade den också. Tyvärr hade den försvunnit just den dagen vi kom på att vi skulle filma väsandet

2 KOMMENTARER

Comments are closed.