Någon gång under våren 2010 så surfade jag runt på olika charterresor, och lyckades trycka mig fram till Djerba; en ö i södra Tunisien. Vi gillar att åka på charterresor för att det är bekvämt, men gillar samtidigt att hitta charterresorna till de lite mer udda resemålen. Surfandet slutade med att jag bokade en vecka för Maxime och mig i mitten av augusti.

Vädret var det inget fel på, det var varmt och skönt men inte kokvarmt. Resemålet var vi dock inte så förtjusta i…..

Vi valde et mindre hotell, och hotellet var absolut ok. Det var charmigt, fint och rent. Hela Djerba påminner om Grekland med vita och blå byggnader, också vårt hotell.

Poolen där det var alldeles fär varmt att ligga dagtid

Duschen vid poolen

Frukostmatsalan och restaurangen låg bakom reseptionen.
Gratis WIFI i reseptionen.

Detta är den byggnaden vi bodde i från pool-sidan. Vi hade
motsvarande balkong fast på andra sidan av byggnaden

Utsikten från vår balkong

De flesta hotellen ligger i Zona Touristica, och många av hotellen är all inclusive-resorter. Detta gär att restaurangutbudet inte är jättestort. Och det konstigaste av allt är på något sätt så ligger de flesta restaurangerna och det fåtal butiker vi hittade längs en mycket trafikerad genomfartsled. Det som finns ligger då mycket utspritt. Det är inte särskild trevligt att promenera längs en motorväg, och det är ganska långt att gå längs hela gatan. Faktiskt något av det minst mysiga stället vi har gått längs på någon semesterort. Det var svårt att hitta restauranger; det funkade inte bara att gå (för långt) eller ta en taxi och be den släppa av oss någonstans och hoppas att hitta något i området. För det gjorde man helt enkelt inte. Det var faktiskt så att vi fick följa Fritidsresors lista över rekommenderade restauranger; ta en taxi dit och sen ta en taxi hem eller till något annat namngivet ställe. För att äta och sen bara strosa omkring efter maten och sen hitta en trevlig bar eller något annat gick bara inte.



En sjuk Maxime äter glass till middag på någon
restaurang brevid motorvägen i Zona Touristica

Car 10-15 minuter med taxi från Zona Touristica ligger Houmt Souk som är där de lokala bor och håller till.Taxi är mycket biligt i Djerba, men de kör som riktiga svin. Självklart utan säkerhetsbälten i bilen. Taxin släpper av en vid en stor stenport i Houmt Souk. Om man går höger så kommer man till hamnen där det finns ett trevligt torg med restauranger och caféer. Vi åt jättegod grillad fisk på en av restaurangerna där (alla har samma på menyn), men tyvärr var det ganska glest mellan gästerna. Troligtvis hade detta med att göra att vi åkte samtidigt som skolan började. Det finns också en båt som är gjort om till restaurang som ligger här som tydligen ska vara Djerbas bästa restaurang och som vi hade fått rekommenderat av bekanta innan vi åkte, men vi tyckte maten var medioker. Visst mysigt ställe, men inte ett ställe vi önskade äta på varje dag. Men värt att testa, men ha inte för höga förväntningar. Men det är svårt att få bord så boka innan.


På båten i hamnen

Går man vänster när taxin släpper av en så kommer man in i Houmt Souk och här är allt riktigt arabiskt. Det fanns massor med affärer som sålde kryddor och keramik. Tyvärr fanns det inte några riktiga restauranger där inne, jag skulle ju gärna välat haft en (eller tio) kebab eller shawarma eller något. Vi träffade inte alls många turister här inne, och de tunisiska kvinnor vi såg kunde vi räkna på en hand. Både Maxime och jag älskar goda, ordentliga kebaber. Men vi såg hur många tunisiska män som helst. Männen satt på café och rökte vattenpipa och drack te; tyvärr såg det som sagt inte ut som några av ställen serverade mat. Men männen som satt där var i hundratal, och jag överdiver inte; på ett café vid ett torg måste det ha suttit två hundra tunisier med var sin vattenpipa och alla såg ut som Bin Laden. Tyvärr vågade vi inte ta någon bild på detta.

Nedanför bänkerna fanns den offentliga stranden
där tunisierna badade med klädern apå 
Vi hade blivit varnade innan om att Djerba var tråkigt och att det inte fanns mycket annat att göra där utöver stranden, så vi var förberedda på att det inte skulle vara något håll-i-gångställe. Men at det skulle vara svårt att hitta restauranger och att det inte bara gick att strosa omkring kvällstid var vi inte förberedda på. När jag skriver om Djerba nu så tycker jag inte att det låter så avskräckande (och på bilderna ser det fint ut), men vi var glada för att vi bara skulle vara där en vecka och inte två när vi var där. Och så har vi sällan eller aldrig känt i förhållande till ett resemål; jag har aldrig varit glad över att resa hem och tyckt synd om de som skulle stanna en till vecka… Resan var dock superbillig; jag tror jag betalade 6000 eller 7000 för två personer, så det är ju en möjlighet att åka någonstans om budgetten är begränsad och alternativet är att stanna hemma.

Men stranden var faktiskt väldig fin med många aktiviteter, men eftersom detta inlägget blev så långt så kommer det i eget inlägg.