Det kan vara lätt att tro att maten ska vara som i Indien, vi trodde i alla fall det. Tji fick vi där kan man säga. Den lankesiske maten är absolut god, men är ganska olik den indiska. Visserligen är nationalrätt nummer ett rice and curry, men det är inte mycket som påminner om den indiska curryn vi tidigare har ätit (dock har vi endast varit i Bombay, Goa och Kerala). När den indiska curryn ofta är tjock och gjord på grädde eller yoghurt så är den lankesiska tunn och gjord på vatten med lite kokosmjölk i. Och den innehåller alltid mycket grönsaker, och är oftast ganska till mycket stark. Finns oftast med kyckling, fisk eller dal, och serveras alltid med chutney och sambol. Jag tycker egentligen rice and curry påminner mer om thailändsk mat än den gör om indisk. Men det kanske bara jag…


I Unawatuna fanns fantastiska stället One Love. De hade många sortera rice and curry; potatis, pumpa, ananas m.m. som vi inte hittade någon annanstans. Ananasen var helt fantastisk. stället i sig själv var också ovanligt trevligt, det hade kanske sex-åtta bord och låg på pelare helt ute i vattenbrynet. Fick man en av de två ”fönsterborden” så fick man känslan av å sitta i havet. Rice and ananas-curryn var så god att syster Christiane och jag åt den tre gångar under en vecka.

Det finns också färsk fisk och skaldjur på alla restauranger; hummer, jumboräkor stora som en knytnävor, krabba, tonfisk m.m., och skaldjuren kostar en bråkdel av vad de gör hemma.

En annan favorit blev deviled chicken eller deviled fish. Jag vet inte vad de gjorde med kycklingen eller fisken, men den var i bitar och torr på ett mycket positivt sätt med sprödstekt yta, och serverades med grönsaker och mycket torkas chili. Som allt annat var den superstark, och serverades med ris. Var supergott, och jag åt det till lunch minst varannan dag.

Det sista som fanns att nämna var roti. En sorts pannkaka som fylldes med kyckling, ost, fisk, dal; själv eller i kombination med varandra. Roti finns också som efterrätt med banan, kokos, chockad m.m. Vi åt två till tre stycken var till middag, och allt som allt brukade middagen går på 50-60 kronor för tre personer. Roti köps på lokala ställen som kan karakteriseras som ett hål i väggen. På dessa ställen fanns det också rice and currys, vårrullar m.m. som också kostade 10-20 kronor per rätt. De var också supergoda, mycket av den bästa maten åt vi på hål i väggen; både där vi bodde och längs vägen när vi var på rundresa. En av våra favorit-hål-i-väggen låg i Hikkaduwa och het Roti-shop no 1, på andra sidan gatan för Citrus resort.

En annan positiv faktor med maten jämfört med Indien är att man faktisk inte blir sjuk av maten på Sri Lanka, vi åt som sagt på många ställen där man vid första anblicken kan bli orolig för hygienen eller om maten är gammal. Men så var det absolut inte, och jag har faktiskt flera bekanta med familjer som var på Sri Lanka samma vinter, och på matrisk-området tycker vi alla det samma. Så det var inte vi som hade tur. Frukten är också fantastisk. Man kan köpa frukt från de som går runt på stranden eller fruit platter från restaurangerna för ungefär samma pris.
 

Rice and curry med allt tillbehör

Maxime och Christiane äter roti
 

Fruit Platter från Drunken Monkey i Hikkaduwa

Rice and curry från et ställe längs vägen när vi var ute på vår utflykt. Oftast brukade mat för fem personer
gå loss på 25-30 kr. Observera plasten kring tallriken och tidningpapperet som ska användas som servetter!

Mango köpt i Dambulla

Den fantastiska rice and ananas-curryen i gul skål bak till vänster
på One Love restaurang i Unawatuna

Fruit Platter på stranden i Merissa

I Kandy fanns en ”KFC” med lokal vri